Öl på onsdagar!

Jag har flängt runt på en flera olika arbetsplatser under några veckor. Det är svårt att hinna lära känna någon lite bättre på så kort tid. Två veckor så ringer konsulenten. Dags att byta jobb. Höstmörkret sänker sig över Oslo, det regnar mycket.

Det är jävligt svårt att hålla sig flytande. Några kompisar har jag ju sedan innan i Oslo, men visst saknar man polarna där hemma. Så har det varit både när jag gått i skolan eller tagit vikariat på olika ställen. Allting blir jäkligt mycket lättare med lite trygghet, det blir lättare att snacka med arbetskamrater få nya vänner.

På en fest en kväll träffar jag en norrman som är i samma bransch som jag det visar sig att vi båda är ganska less på våran tillvaro där man känner sig jävligt ensam mot både chefer och konsulenter och där det är svårt att hinna få kontakt med andra knegare i samma situation. Jag är just nu rätt nere, tempot på jobbet är hårt. Jag är alltid trött, har aldrig tid att vara människa och jag vet inte hur säker jag är på jobbet. Min nyfunne vän lugnar ner mig. Det är lugnt! Det går att anmäla sig till fler bemanningsställen. Det går att dra. Det är många som letar efter tillfällig arbetskraft du behöver inte hänga kvar. Kvällen är sen men jag och min nye vän bestämmer att ses igen på onsdag för att snacka om gemensamma problem.

Nästa arbetsvecka känns lättare jag kan se fram emot onsdagsölen. Jag säger till en kompis som följer med. Min norske vän tar med en av sina vänner som också hon är inne i bemanningssvängen. Det blir flera onsdagar och någon till droppar in. När vi går ut från krogen i Oslomörkret känner vi oss både lite uppsluppna men också starkare och peppade.

Vi hjälper varandra med lönelistor, berättar om olika erfarenheter vi gjort på jobb, tipsar om dom värsta konsulenterna och bemanningsföretagen. Framförallt så stödjer vi varandra att ta nästa steg. Att ta lite längre rast, att ta ut sina välförtjänta sjukdagar att ljuga för chefer när det behövs och smörja konsulenterna när det är nödvändigt.

Det blir några gånger, senare på vintern försvinner vi åt olika håll men för mig blev den där hösten och vintern i Oslo rejält mycket lättare tack vare våra ölkvällar. Det är enkelt, ta med dig en kompis som tar med sig en kompis.

Vi är många. Alla dricker inte öl vissa föredrar te men det viktiga är att vi ses, snackar och stödjer varandra.

Advertisement